Skulle egentligen ha gått upp vid 11 idag men eftersom det blev att vi var vakna till nästan fyra så blev det en timme senare istället. Vi var duktiga och gick och la oss vid tolv, men sen brast det när vi började tänka på onsdag. Jag hatar verkligen denna sista veckan, den är inget annat än jobbigt. Man går ständigt runt med en klump i magen. Ena sekunden gråter Linus och då får jag leka stark, andra sekunden gråter jag och då får han leka stark, tredje sekunden gråter båda och då är det bara förjävligt.
Önskar att jag kunde knäppa med fingrarna så var jag hemma, då hade jag sluppit säga hejdå för det är det värsta som finns. När man tvingas pussa den sista pussen, gå på tåget och sedan veta att nu blir det inte mer på flera veckor. Nej fan också.